insomniia

Sofia är väldigt bra. Jag tycker om Sofia. Hon fick solsting idag :D

Eftersom jag och lillasyster är just syskon, bråkade vi om att jag spillde ut hennes Obo'y glas på filten och om att hon inte satt still när jag skulle försöka göra manikyr på henne. 

Runt tre kommer kusin-Per hit och jag hann nätt och jämt sno en handduk runt mig, eftersom jag precis kommit ut ur duschen när han dök upp i mitt rum. Satt och pratade med honom en stund, tills jag sedan bestämde mig för att jag skulle städa mitt rum och han skulle gå och köpa glass.

Runt fem kom David hit och myste en stund med mig i solen. Ett par timmar senare ville mami att David och jag tog med Ann-Kathrin bort till Oset och visade den.. hum... oerhört not so very fancy beach. Ann-Kathrin gick tillbaka, medan jag och David satt kvar någon timme och tittade på solnedgången. Vi bestämde oss även för att ta bort "almost possible" i "almost possible boyfriend" och ändra relationsstatus på facebook. 

När vi kom tillbaka hem igen drack vi varsin kopp kärlekste och sen tog det fyrtiofem minuter att säga godnatt och adjö.

Nu ska det sovas och imorgon ska David få träffa en massa bra folk. :D

:*

Det gick bra. :D Jag lyckades både växla (svårt!), parkera, backa och få kärringstopp. Och göra mami dundernervös och Antonia hysterisk ("BROOOOOOOOOOOOOOOMSA!!!" och jag körde i 20 km/h).

Jag råkade träffa Jesper, Pernilla och Emma på Maxi. Och Jesper trodde att jag hade färgat håret sen vi träffades för en och halv vecka sen. Det har jag inte och jag har precis samma hårfärg som sist.

Sen råkade jag även, till min stora lycka och förvåning, stöta på Nils, David, Frippe och Gutta. :D 

:*

Sen att jag iof ska jobba både på min födelsedag och dagen efter... får vi se hur det går.

Och när jag ändå pratar om jobbet, kan jag ju berätta att det har gått jäkligt dåligt idag. Men bara för att mina chefer (Anne och Robban) tycker om min personlighet när jag är glada Viktoria, så ger de mig veckan ut för att bevisa att jag klarar av jobbet.

Jag har ganska okej timlön, 73:-/ timme, vilket betyder att jag har tjänat 873:- idag. (y)

Nu ska jag iväg och köpa glass med mami och liten syster och övningsköra med manuell växellåda for first time ever. :D

:*

Hon ger mig en andra chans. Jag har aldrig fått en andra chans.

Jag ska jobba klockan sex imorgonbitti.

Jag kommer vara sjukt trött.

Jag är nöjd ändå. 

Oerhört nöjd. Med precis allting. 

:*

Sagt och gjort, igår gick jag och Fabian hem till David där även Nils, Gutta och Frippe befann sig. Det bjöds på pastasallad och jell-o-shots, night at the roxbury och The Anchorman (ank-hor-man). Det var galet roligt och eftersom jag var sjukt trött blev allt ännu roligare. (y)

Runt kvart över ett lämnade Fabian, Nils, Frippe och Gutta huset och jag och David myste ner oss i sängen med en kopp underbart gott te och en massa ljus. 

Imorse (eller klockan var väl kanske halv elva...) väcktes jag med frukost på sängen av världens bästa David. Vid två lyckades vi, efter att ha duschat och dragit oss ett bra tag, gå upp och städa igenom nedervåningen lite för att sedan gå ut i den knappa solen. Gårdagens pastasallad åts upp och vi kollade på Sällskapsresan och Natt på muséet för att sedan äta ännu mer. (Såhär mycket har jag nog aldrig ätit på så kort tid, det är bra att David matar mig.)

Någonstans mellan Sällskapsresan och Natt på muséet hade jag fått ett sms av min chef där det stod följande:

"Hej Viktoria! Nu har jag sökt dig i fyra dagar, efter att jag som tur var, såg din sjukanmälan via sms. Har ringt både hem och till mobilen, samt smsat och bett dig ringa utan att du hört av dig. Har frågat Per för att se om du ligger på sjukhus.Hör jag ingenting omgående så utgår jag ifrån att du med detta beteende itne avser att behålla ditt jobb. Då jag inte vet inte du dyker upp till ditt pass imorgon, börjar jag se mig om efter någon annan från och med imorgon. Du är välkommen att höra av dig. Mvh Anne"

Efter att ha hatat och förbannat mig själv en bra stund, samlade jag mitt ynka mod och ringde upp henne och sa att jag inte mått så bra i torsdags och att min mamma då hade velat ha med mig ut på landet istället. Detta tyckte inte min chef var en bra ursäkt, speciellt inte eftersom jag sjukanmält mig via sms. Jag sa att jag väldigtväldigtväldigt gärna ville behålla mitt jobb, varpå hon svarade att hon skulle prata med Robban (min chef Annes man, sambo och samägare av hotellet) om det. Hon ska ringa mig imorgon och ge mig besked.

Men jag antar att alla erfarenheter är bra erfarenheter och att man ska lära sig utav sina misstag...

:*

Kan vara för att David är min. Kan vara för att Nils är en galet bra vän. Kan vara för att Gutta är rätt söt när han är full. Kan vara för att chillPART-A hos Batte var rätt nice. Kan vara för att jag for first time ever var onykter på midsommarafton och Gutta trillade in i en buske. 

Och bara för att det är lite svårt att få ur David ur skallen... Han är den mysigaste personen på hela jorden. 

Nils: "Har ni nån låt än förresten?"

Viktoria och David: "Näej, hur hade du tänkt att vi skulle hinna det? Vi har varit mitt ute i ingenstans i skogen i flera dagar..."

David: "Eller... Det skulle väl isåfall vara "Gud har gett oss glädje och bajs...""

:*

Men jag mår bra ändå eftersom jag ju fick slå Nils. Både i wii och i pannan. Och så fick jag mysa med David. Och nu luktar min tröja honom. Jag gillart! Och så är ju Frippe och Gutta rätt trevliga människor med. (y)

Sovas ska det göra nu, länge. 

Hoppas att det bli lördag ganska snabbt. Alternativt imorgonsenkväll ganska omgående. 

Godnattas :*

Kan börja med att scoutlägret var deadly awesome och det bästa (tillsammans med Jiingijamborii) jag varit på. Badtunna, dålig humor, lägerbål, rök i ögonen, underbara tonårskvällar och Fabian och David. 

Det bästa var nog David, mest för att han är ungefär det mysigaste som finns och kysser som en Gud och är allmänt jättebra. Oerhört snygg också.

Och på tal om Gud så tror jag att Heidi har frälst mig. Hon berättade om anledningen till att hon flyttade från Norrland till Jönköping. Det var häftigt.  Hon berättade även om en kompis till henne, vars tvååring sprungit förbi, stannat till och sagt jag är den helige ande, du är förlåten. 

Dagen har jag spenderat med Nils. Vi har gjort och ätit pannkakor, eller Nils har gjort pannkakor. Jag har suttit bredvid och gråtit för att han ska flytta. Sen skulle vi kollat på gatuteater, men vi missade bussen för att vi satt o pratade för länge om David och Elin och andra människor. Sen åkte vi till stan och träffade Nallo på bussen, sen gick vi till Klippoteket och Nils klippte sig. När klippningen var klar och Nils betalade för att ha blivit klippt som en 1-5åring, gick vi till Bernads och fikade. Sen skulle jag till tandläkaren och göra en vanlig koll, trodde jag. Det visade sig att jag skulle göra såndär smärtsam röntgen och sen ville hon lite spontant sådär, laga ett litet hål i min tand som hon sen insåg var stort. Och hon började borra utan bedövning, men det gillade inte min tand. Bedövning fick jag och sedan lagade hon klart hålet och plastade sju andra tänder. Efter det lite för långa tandläkarbesöket åkte jag, Nils och Sirkka hem till papis hus och Nils gillade det. 

Sen kom David och Frippe förbi och hämtade Nils och jag begav mig till farmors gamla lägenhet och hämtade lite minnessaker. (Hon är inte död, än.)

Var skönt att komma hem till mami igen, eftersom papi är bra på att få mig att känna mig rätt värdelös och dålig och liten. 

Och på tal om dålig ska jag plugga svenska och samhäll hela sommaren. Och jag sjukanmälde mig från jobbet.

Tänkte gå på ensampromenad nu och hoppas på att det kanske blir en bra sommar, trots allt.

:*

oftast är det hannas bilder. bilder på viktoria rogö. och texter och saknader. och jag lipar som en idiot varenda gång. jag kännner henne..... kände henne inte ens. har aldrig träffat henne.

men det känns så hemskt att hannas bästa vän helt random dog i en bilolycka. 

tanken på att folk jag känner kommer dö slår mig titt som tätt. och det är så jävla jobbigt. värst är det när jag inser att vuxna människor jag känner, kommer börja försvinna om 10 år.  om inte tidigare. liksom.. mormor, farmor, katherine, susanne... och det känns så... fel. jag kommer itne kunna hantera det. jag kommer få gå i terapi och äta antidepressiva tabletter. 

här sitter jag och gråter  över det självklara. fy fan vad jag hoppas att jag dör först.