Att veta vad man vill
Det här med att veta vad man vill är ju hur bra som helst. Men att först inte veta alls och sen tro att man vet för att sen återgå till att inte ha en blekaste aning till att slutligen veta precis vad man vill men inse att det rätt omöjligt i längden är hur dåligt som helst.
Har haft väldigt jättehändelserika 24 timmar. På gott och ont. Nu ska jag duscha och äta och imorgon ska jag simma några längder på Rosenlundsbadet för att sen träna med Cornelia och spy ut min galla. Satsar stenhårt inför beach -11.
Såhär kan man se ut om man för tillfället är lite missnöjd med livet och inte sovit hemma och därmed heller inte duschat på för länge.
mars 2009?
Lyssnar på Florence Valentin o känner att det lika gärna hade kunnat vara våren 2009 just nu. Med popadelica och förfest i min trädgård. Och gymnasiet.
Har vart lite ont om blogg här i några dagar. Har ju börjat skolan igen efter att ha vart ute på äventyr i två veckor.
Efter måndagens jättedålig start har det bara blivit bättre. Fikade med världens bästa Tom, hade inte träffat honom sen nyårsafton(!).
Har träffat lite Martin och lite Bästsanna också. Och hängt en massa på Kalles rum med Bästsuss och Nick.
Igår var jag på stan med Världensjättebästastebästkajsa och köpte en massa fina saker. Sen gick vi till Bongo. Idag har jag haft en sån jävla huvudvärk så jag kände att jag ville dö lite en stund (några timmar). När jag vaknat upp med Kajsa vid min sida spenderade vi några krävande timmar på a6 o prickade av resten av hennes shoppinglista inför Australien.
Såhär sliten och halvdöd var jag imorse.
Sen kastade jag mig in i duschen o upp till a6 några timmar och kom hem o satte mig väldigt oergonomiskt.
prinsessjävel.
O.-
Jag är så sjukt jäkla trött, av förklarliga skäl, såklart.
Men VARFÖR är det alltid så att när man verkligen hade velat få sova i ungefär två timmar till, är man i skolan tjugo i nio (då man trodde man började) och sen inser att man börjar betydligt senare. Ska jag vara lite exakt är det två timmar.
P.S
A, jag kan ju inte ens skriva som jag ska. Men har ni fattat att det är två timmar eller?
Home is when I'm alone with you
Jag är nu hemma efter mitt två veckor långa äventyr. Eller egentligen kom jag hem igår (förrgår om man räknar tiden), men åkte till jobbet ungefär direkt. Himla gött att äntligen få servera lite alkohol igen.
Firat mormor idag, 81 år gammal. Fast hon har vart "döende" i ungefär 20 år. Jag tror hon i hemlighet satsar på att bli äldsta kvinna.
Sen åkte jag till Kajsa. Vi var sociala och kollade på tv o satt vid varsin dator. Sen drack vi lite te o åt lite mackor. Och så kollade jag in hennes nya leksak - en Nikon D5000. Jag är så jäkla avundsjuk! För inte nog med att hon har köpt kamera, hon har shoppat vandringsryggsäck och vandringsskor också. Sen är det ju i och för sig inte för intet (Australien), men ändå!
ÅH! ÅH! ÅH! FÖRRESTEN! Jag är äntligen klar med mitt lilla helvete - församlingsbladet. Det går till tryck imorgon. Ska bli kul att få se det på riktigt.
Lyssnade lite på Home med Edward Sharpe & The Magnetic Zeros innan (eller egentligen hela tiden, den går på repeat) och började gråta. Dels för att jag saknar David lite och dels för att jag saknar alla mina fina älskade vänner. Ni vet vilka ni är, ring mig. Jag behöver verkligen umgås. Mitt i allt det hemska känns det skönt att Camilla stannar här, iallafall ett tag till. Och sen tittade jag ner på Aslan som sov på min axel och blev alldeles varm i hela hjärtat. Jag är så glad att jag har mina små pluttekissemissäsklingar. (Åhh, Lasse ligger i mitt knä nu o tittar på skärmen, sen tittade han upp på mig, precis som om han läste vad jag skrev.) Antonia la upp några bilder på dem på sin blogg igår.
Nu ska jag forsätta låta bli att sova även om klockan är mitt i natten o imorn ska jag träffa Tomtom o försöka ta en sväng förbi Kalles Rum.
Zzzzzz...
HERREGUD vad högt de snarkar i det här huset! Jag förstår att katten vill ut. Jag förstår inte hur min faster kan sova. Jag förstår varför de har så ljudisolerande dörrar här.
Jag kan inte somna.
Så därför ser jag ut såhär.
Nu ska jag försöka somna till Håkan.
Mahlifesthemesong
Har just hittat mitt livs themesong.
Okej och SKOR <3
Jag är okej. Det är inget fel med mig, ni kan vara lugna.
Idag har jag vart o outlet-shoppat med världens bästa kusini. Jag har köpt skor. Som jag är kär i. På riktigt. När jag köpt dem fick jag samma känsla som när man är nykär. Att jag har en sjuklig relation till skor är ett faktum. Jag köpte en ganska najs tröja också. Och jag har äntligen fått smaka på macarons och OH. MY. GOD vad gott! Vi ska göra ett försök till att baka egna sen.
Såhär ser skorna ut. Fast de ser väldigt fula ut nu... :(
Jag är extremt nöjd eftersom jag från början inte kunde bestämma mig och sen när jag frågade expediten vad hon tyckte visade det sig att jag kunde köpa både två för mindre än jag trodde att de med snörning kostade. Alltså två par Vagabond skinnskor för 425:- när de egentligen skulle kostat 1750:- tillsammans.
Värt.
Såhär ser de ut från sidan, båda två.
en flod.
Mitt ansikte är en flod av snor och tårar. Jag är så jävla rädd. Skrik och panik, vad fan är det som händer?
Kom K fredagsmyyyyyyyyys-elin
Tom skickade en spotifylänk med Lasse Lindhs låt Kom K. Då skrev jag att
"åhh
det där och kooks är väldigt mycket sommar nollåtta för mig
alltså när jag umgicks med elin rosenqvist jättemycket".
Sen, när jag lyssnat klart på låten kommer reklamen med OLWs(?) "det är dags för fredagsmyyyyyyyyyyyyyys". Då kände jag lite att vilken jävla pik spotify ger mig.
Följande text är valfri att läsa om man känner att man på något vis är intresserad av mig och mitt vänskapsliv.
Och det här med elin då. Jag vet inte om du, Elin, läser den här bloggen nåt. Troligen inte eftersom jag inte längre är vän med dig på fb och jag tvivlar på att du, Daniel, läser också. Men om ni gör det... Så är ju det lite roligt.
Jag började bli lite trött på henne när hon umgicks med sin pojkvän (som också är/var(?) en av livets bästa vänner) twentyfourseven. Men jag tänkte att what the heck, de är nykära. I don't care. Sen fortsatte de så typ... fortfarande. I trean hade vi både balen och projektarbetet som tog kål på oss. (Vi blev osams heeela tiden eftersom jag trodde hon lackade ur på mig och tvärtom.)
Under hela sommaren som följde efter studenten träffade jag Elin kanske... fem-sju gånger eller nåt sånt (eftersom hon aldrig kan umgås av diverse anledningar).
I höstas hade hon, som typ alla andra som tar studenten o inte börjar plugga, inget jobb. Men i min värld är det fan inte svårt att skaffa sig ett jobb, om det så bara är ett skitjobb. Därför gjorde det mig lite trött när hon och hennes pojkvän lackade ur för att jag SKÄMTSAMT skrev (på facebook) "get a job". Sen följde en lång munhuggande konversation. Det här var i slutet av September.
Jag är fortfarande lite arg över det här.
Men allra mest arg är jag över att vi är så pass lika att vi är för stolta för att säga förlåt.
Så jag hoppas att du, Elin, läst detta nu.
Vilket kap han är, kusini!
To all you singleladies, den här mannen är ett kap! Han är också min kusin, så för min del är det kört.
Inte nog med att han ju är... vilket är ordet jag söker... jo, juste, BÄST(!) utan han väckte mig idag med världens (jag skojar inte, världens) största kopp kaffe för att sen göra pannkakor till lunch för att sen följa med mig till fotografiska muséet. Världen bästa alltså.
Jag njuuuter av livet, måste jag bara säga också. Life is good.
Puzz på er fanzen!
Hänger i huvudstan lite ba.
Y0, all mah fanz!
Tågresan igår gick bra. Alltså själva resan i sig då. Inga förseningar, maten tog inte slut och tåget stannade inte plötsligt ute i ingenstans.
Men jag hade huvudvärk hela resan och en man i en förmodad 55 årsålder (insåg senare att han kan ha varit varsomhelst mellan 30 och 55, men troligen närmare 55 än 30) som praaaaatade och tjatade om allt möjligt och aldrig slutade. När vi kommit till Gävle började hela tåget lukta som förbränningsverket i Linköping. Äckligt alltså.
Och tanten bredvid mig var väldigt dålig i magen. Väldigt dålig.
Men jag var snygg! All that counts.
Jag blev, enligt plan, hämtad på stationen av faster och kusini.
Hejhej andra klass. Hejdå Åre.
Har idag hängt med Neo till skolan, jag poppis. Kul. Fler fanz.
Har en bra hårdag också, näiz.
Hoppar på tåget mot Stockholm o kusiner om en timme. Hade tänkt se ungefär åtta timmar film, eftersom hela resan tar åtta timmar. Blir hämtad av faster på stationen i huvudstan (så nej, mamma o pappa, ni behöver inte oroa er och ja, jag har pratat med henne om detta och nej, det är inga problem).
Nu ska jag fortsätta va snygg o hänga lite till med the Jansson/Lindeberg-family och INTEGLÖMMAATTSKRIVAUTBILJETTEN.
PUZZ PÅ ER ALLA MINA FANZ!
For your sweet(crazy)dreams
Tänkte först "åh, sexig bild när jag visat knät, för mycket mer utmanande bilder än såhär blir det inte på den hä bloggen".
HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA!
HAHAHAHAHA!
hah.
HAHAHHAHAHAHAHAAHAHAHAHAHAHAHAH!
fail.
Mitt knä ser ut som nån sorts... Axel typ.
Men varsegoda. Det kanske blir crazydreams inatt.
Jag - den nya terroristen
Jag tror att jag börjar förstå de som utför terrordåd. Alltså inte de som utför jihad, utan de som helt sonika går o skjuter ner 12 pers på ett sjukhus i Seattle (ja, jag vet att det är ett avsnitt i Grey's Anatomy, men jag kan väl få låtsas att det är på riktigt).
Jag har nu suttit med småpill för kyrkans församlingsblad som jag är redigerare för (säger man så...?) i två månader. Jag börjar bli lite trött på det hela. Jag är lite trött på att alltid få samma synpunkter från fem olika människor bara för att de inte klarar av att använda sig av en maillista. Jag är lite trött på människor som tror att de uttrycker sig så väl, men bara gör mig och alla andra ännu mer förvirrade. Jag är lite trött på att det här tar upp all min lediga tid. Jag är lite trött på att flytta den där bildtexten en halv punkt upp, en fjärdedels punkt ner, en punkt åt höger, en komma åtta punkt åt vänster och sen slutligen flytta tillbaka den till den platsen den var på från början.
Så ja, jag förstår terroristerna. Jag hade idag, om jag inte var i Åre, troligen gått till kyrkan och kastat ägg på hela fasaden för att jag är så trött på skiten just nu. (Jag skulle aldrig klara av att spränga nåt eller skjuta nån och ägg går tvätta bort, även om det luktar äckligt.)
Lite att drömma om #2
För er som går o lägger sig ungefär samtidigt som jag. Vid halvtvåtiden alltså, här kommer lite för er att drömma om också.
Lite att drömma om
Om man går o lägger sig lika tidigt som Neo, 8, får ni här lite att drömma om.
Tror att jag ska göra som HanaPee o börja kalla er för mina fanz. Näiz.
Puzz på er mina fanz!
Alla hjärtans dag
En oerhört informativ rubrik är det jag jobbar med här. För jag tänkte att ni kanske har missat att det är just den kommersiella dagen idag.
Tanken var ju att jag skulle gått upp klockan åtta o åkt skidor idag, men kom jag upp klockan åtta? Neeee. Kom jag upp vid elva? Ja.
Jag har hittills käkat frukost, duschat, sminkat mig (<3), gått ner till chokladfabriken och storhandlat samt gått till ica. Väl på ica råkade jag stöta på ingen mindre än Adam Eliasson, vilket är lite roligt eftersom vi förra året, när vi åkte till USA stötte på honom (alltså träffade, inte flörtade med) på flygplatsen i Göteborg.
Idag äre oerhört fint väder här i Åreland. Jag har därför solglasögon istället för glasögon idag.
Precis inkommen från -13 grader med vind. Väldigt frusen.
Lite puss o hjärtan här med. (Nej, min ögonsminkning är inte oerhört ojämn, det är ljuset här som är det.)
High hair?!
Oh yes! Pretty cool hair I have. Så kan man göra med det om man köper en av de mest awesomeaeaeea(?) produkterna i hela världen som jag köpte för några veckor sen. Björn Axén... nåntingnånting volume spray.
Nu skulle man kunna tro att jag är sponsrad av Björn Axén som gör reklam för deras produkter, men icke!
Hade vart himla trevligt om så var fallet dock...
Har jag tur är jag så gott som färdig med kyrkans församlingsblad nu.
Imorn kanske det blir lite skidor, för det bidde inga skidor idag. Vi hade snowstorm igen. Av en mildare grad än förra gången, eftersom det bara trillar ner en massa puder. Himla trevligt.
SKIIIIIIIIIIDOR!
Oh yes! Jag får åka skidor iallafall en dag. Niiiiice.
Tänkte att jag kan visa lite väder då.
Såhär såg det ut i förrgår. Snowstorm, kan man kalla det.
Såhär såg det ut igår. Och idag. Och dagen innan snowstorm. Ganska okej skidväder liksom.
kluriklur
Har funderat på halva dan på vad jag skulle kunna skriva om. Har ju mitt nya (fantastiskt fina) nagellack att visa upp. Och lite väder. Typ väderväxlingen mellan igår och idag. Eller fina bilder på mig o Neo. Eller bara Neo. Han gillar photo booth ganska mycket.
Eller så skulle jag kunna skriva om hur jobbigt det är att vara en oerhört sällskapssjuk person i ett hus där folk somnar klockan nio en fredag.
Men nä, det blir inga långa inlägg om nåt av det där just nu. Kanske imorgon.
Just nu lyssnar jag på jazz och tänker på Nils. Passar på att sakna honom lite också. Och så tänker jag på att Kajsa åker till Australien i en hel graviditetsperiod om tre och en halv vecka. Och att Elin kommer fortsätta bo i Skåne till i början av juni. Och att Camilla flyttar till Skåne om två veckor. Jag som inte gillar Skåne. Skit.
Det är förresten "jazz på svenska" av Jan Johansson, så jag vet inte om det är "riktig" jazz. Jag är rätt kass på jazz. Hehehehe, det rimmar.
Kanske är bättre att jag tar o somnar lite.
Jag gör det, godnatt. Här kommer en bild att drömma om.
Och tänk vilken lyx! Både nagellacksbild, nånting i stil med dagens outfitta, väder och... Nä, det var nog allt.
Seems like i'm gorgeous.
Det här med att se lite tjock ut har börjat bli en grej jag kör med. För då blir alla glatt överraskade när de inser att jag inte är det.
Godnatt.
SHOOOOOOPPPIIIING!!! WOOOHOO!
Efter att ha låtit Berit läsa mitt förra inlägg tog hon med mig ner till byn. (Åre by alltså, för er som inte kopplar.)
Vi sa hej till en fantastiskt söt lite chihuahua och sen gick vi till kicks. Jag köpte två nagellack. Oerhört fina, ska testa dem sen, kanske visar upp dem om ni har tur.
Men nu ser jag äntligen ut som jag inbillar mig att jag alltid ser ut. Sminkad. Himla skönt.
Har haft på mig min totally awesome apelsinmom?-t-shirt idag. Den ser ut såhär:
Och såhär ser jag ut efter förra inlägget:
Och som ni säkert förstår gör jag den här posen twentyfourseven.
Sen lekte jag o Neo lite med photo booth.
Skönhetens förfall
Jag är ju som bekant ganska (läs: oerhört, extremt, sinnesjukt) mån om mitt yttre.
Om jag inte får duscha en dag äre ju liksom DISASTER. Att ha ett nagellack som inte är perfekt till min klädsel eller som börjat flagna får jag panik. Att få sminka mig är en av mina stora passioner här i livet.
Men så åker jag till Åre. Har inte träffat någon annan än Berit o Neo i fyra dagar och börjar (uppenbarligen) känna lite att "nää, inte så viktigt att va snygg längre". FÖR JAG MENAR, HUUR SER JAG UUT?! (se bild nedan)
När jag duschade igår (eftersom jag inte gjort det på TVÅ, (OH. MY. GOD.) dagar) varken sminkade jag mig eller fixade håret så idag ser jag ut som en slickad katt, typ. Jag har mjukisbyxor och en skitig hoodtröja.
JAG HAR INTE RAKAT ARMHÅLORNA SEN I TYP LÖRDAGS (kan till och med vara fredags).
Men idag ska jag äntligen åka in till byn o få visa upp mig. Får hoppas att jag blir lite mer mig.
Cupid
But we're gonna end up broken hearted.
Kan faktiskt lyssna på lite kärleksmusik igen. Några veckor sen sist. Alltid mysigt. Speciellt i köket mitt i natten. För att citera Jonas. "kan ibland tycka att bara ligga och lyssna på musik kan va bland de bästa som finns!" Även om jag iof sitter upp...
And undeniably sexy...
Can you imagine what would happen if I let you close enough to touch?
Lite jobbsnygg
Rättvisa
Sa ju typ nån gång förra veckan att jag skulle börja berätta om en del egenheter jag har. Alltså typ det där med handdukarna och så.
So here it comes: När jag gör nåt, typ kliar mig på öronen (just did) så måste jag alltid göra samma sak på höger sida som på vänster, för att annars är det inte rättvist. Eller om jag pussar på mina gosedjur (ja, jag gör det ibland för att Kinna* o Co. inte ska känna sig oälskade, trots att jag inte längre sover med dem. Så ofta iallafall....) så måste alla alltid få lika många pussar, annars är det inte rättvist. Fast ibland kan Kinna få en extra puss eller lite extra sniff bakom öronen bara för att hon är äldst. Anyways. Här kommer lite (extreeemt pedagodiska) bilder.
Här ser ni till exempel hur det ser ut när jag pillar rättvist på mina fingrar. Varje sida av nageln måste pillas på likadant. Väldigt vanligt, går se precis vad jag menar genom dessa bilder. Eller hur?
*Kinna är den (ganska stora) gosedjurskanin jag fick av min amerikanifierade farbror i present när jag föddes. På den tiden var hon nästan min dubbla storlek. Hon har varit på många platser här i världen. USA, Spaninen, Frankrike, Tyskland, Stockholm, Malmö, Prag osv. Hon har alltså upplevt så gott som allt det jag upplevde tills jag var typ... 15. Sen skaffade jag pojkvän o hon fick inte sova med mig längre. Än mindre följa med mig överallt.
läppförstoring
Yep! Jag gjorde en läppstoring igår.
Och sen började jag gå på barnmatsdiet, vilket gav ett snabbt resultat.
Men jag är inte helt säker på att jag är nöjd...
Hehehehehehehehehe. Nej. Bra dag, sovit mycket. Snart klar med kyrkhelvetet. Ska bli skönt.
Antiklimax, Åre och morgonsnygg
Nej, jag har inte gått o dött, jag har dragit till Åre. Kom fram med nattåget från Stockholm igår morse. Eftersom jag hade mutat Kim genom att betala hans bussbiljett från Jönköping till Stockholm hade jag nån att umgås med i söndags. Alltid trevligt. Aldrig trevligt är när man bygger upp världens förväntningar för att sen inse att saker o ting inte är lika underbart fantastiska eller goda eller snygga som man hade fått för sig.
Typ om man bokat bord på en awesome restaurang och säger till alla den är awesome o att maten är awesome osv osv och när man väl kommer dit äre lite halvtaskig tråkbelysning, inga övriga gäster och helt okej, men långt ifrån awesome mat. Och dålig musik.
Mer om Åre senare, stannar ju ändå här till och med onsdag nästa vecka.
Som rubriken lovar kommer här lite morgonsnygghet. För ja, jag är snygg på morgonen. To prove my point:
Den här var bara för att visa att jag har snygga ögon.
Den här var för att visa mina fina tuggummibubbla.
Den här för att det är synd om mig som har spruckna läppar och tuggummi på läppen (även om det några timmar sen nu, så jag har fått bort tuggummit.)
Här...
...och här lekte jag bara med lite effekter.
Så varsegoda, lite att drömma om.
rökfukt och kaffe
Jag mår lite dåligt just nu. Jag gillar inte människor som är beroende av kaffe. Inte så att jag tycker illa om människor som måste ha kaffe, jag bara... Omedvetet ser ner lite på dem. De som är beroende.
Jag har länge varit en sån som dricker te, alltid. Tar bara en kopp kaffe, ibland. Men nu är mina dagar räknade. Efter första sippen på min kaffekopp känner jag mig plötsligt piggare, som om jag är en hel människa igen. Jag mår bra. Så nu mår jag dåligt.
Men något som fick mig att bli lite mysglad o längta efter sommaren lite extramycket idag; När man är på scoutläger, mitt i sommaren, i närheten av en sjö efter tre-fyra dagar. Doften, känslan. Det är fuktigt, man känner sig lite äcklig. Man ångrar att bomullskläderna inte var fleecekläder istället. Och så luktar det eldrök överallt. Man vet att man borde hoppat i sjön igår och tvättat bort den värsta smutsen för att man, trots den överdrivna deokonsumtionen, luktar lite svett. Men så inser man att man är mitt i skogen, man luktar svett, det är lite fuktigt, äckligt och det är alldeles, alldeles underbart.
Cupide et Stupide
Nog för att jag har läst franska i sex år, men jag fattar ungefär ingenting av den här låten. Har ju inte bara läst franska i sex år. Jag har också haft IG i sex år. Ganska imponerande, det med. På sitt sätt. Anyways, låten. Mysig o sådär, men titeln. Got to love it.
äger lite ba.
Ganska snyggt, om jag får säga det själva, azzåååh.
Går ju ignorera att jag suttit med detta sen klockan nio o att den nu har blivit tre o att jag ska upp o va pigg o glá kexchoklá om fyra timmar. Så det gör jag.
mitt-i-natten-snygg
Såhär snygg är jag när jag sitter med mitt bokomslag mitt i natten. Såhär långt har jag kommit med det:
Mjuka handdukar
Tänkte på en annan grej som kanske är liiite, lite konstigt. Med mig alltså.
När man tvättar handdukar utan sköljmedel blir de hårda, nästan river upp hela den mjuka, fuktiga huden och lämnar sår efter sig. Men man blir torr. Alltså det som är själva grejen när man använder en handduk när man kliver ur duschen.
Men. Man kan tvätta handdukar med sköljmedel också. Det är något av det värsta som finns. För då blir de mjuka, luddiga. De suger inte åt sig någon fukt alls utan bara flyttar omkring vattendropparna på huden. Det är som att försöka torka sig med en bit plast. Man blir lite mindre fuktig, men bara så lite att det känns som att man stått i en ångbastu och självtorkat i en kvart. Not very effective. Alls faktiskt.
Att vara tvungen att torka mig med en sköljmedelstvättad handduk kan förstöra en hel morgon. Nästan en hel dag. Idag har jag förvisso haft en helt okejbra dag ändå.
Förresten, det här med distansförhållanden, är inte det ganska kasst?
Blondinbella
Vad i hela världen har politisk läggning med det här att göra? Jag är inte moderat, min mamma tjänar inte multum (långt ifrån), vi har städerska en gång varannan vecka. En städerska kommer inte dit och ställer allt på rätt plats igen, en städerska dammar av ytor, dammsugar, svabbar golven osv.. När det gäller just Isabella gör hon en hel del andra saker (går på möten för sina företag, har föreläsningar, reser, shoppar, fixar naglarna) som gör att hon inte prioriterar att städa. Vad är det för fel med att vilja göra det man tycker är roligt och låta någon annan tjäna pengar på det? Hon skapar, som så många andra sagt, ett arbetstillfälle genom städningen. Och vad spelar det för roll om hon utnyttjar RUT-avdraget? I hennes företag skattar hon ändå så mycket mer än om hon får avdrag för att hon har städerska.
Och det är självklart att ett klassamhälle existerar, men det beror inte på personer som Isabella. Det beror på att människor inte orkar kämpa liiitelite extra för att slippa leva på socialbidrag. Och dra inte den där om att det är svårt att få jobb. Det är inte sant.
Låt, snälla, också bli den där om att alla inte samma förutsättningar och att det gör att man inte kan. Jag har en vän vars båda föräldrar är alkoholister och står utan arbete. Under hela vår skolgång har hon aldrig fått hjälp med läxorna från sina föräldrar, de har så gott som alltid levt på socialbidrag. Vet ni vad hon gör nu? Hon har, själv, flyttat till Stockholm och pluggar till arkeolog och på gymnasiet läste hon ett av de mest pluggiga programmen som finns.
Så nej, det beror inte på personer som Isabella, som driver företag och ser till att det går bra för dem.
På Blondinbellas blogg* kan man just nu läsa en del hatiska kommentarer om det faktum att hon har städerska. En av kommentarerna till det här inlägget löd såhär:
"Sanna: Moderater brukar inte städa själva. Dom är för fina och viktiga. Men något klassamhälle finns förstås inte."
Det här stör mig något så djävulskt vilket fick mig att gå igång och svara. Så, jag undrar verkligen vilken sida står ni på? Jag svarade den här bruden detta:
"Vad i hela världen har politisk läggning med det här att göra? Jag är inte moderat, min mamma tjänar inte multum (långt ifrån), vi har städerska en gång varannan vecka. En städerska kommer inte dit och ställer allt på rätt plats igen, en städerska dammar av ytor, dammsugar, svabbar golven osv.. När det gäller just Isabella gör hon en hel del andra saker (går på möten för sina företag, har föreläsningar, reser, shoppar, fixar naglarna) som gör att hon inte prioriterar att städa. Vad är det för fel med att vilja göra det man tycker är roligt och låta någon annan tjäna pengar på det? Hon skapar, som så många andra sagt, ett arbetstillfälle genom städningen. Och vad spelar det för roll om hon utnyttjar RUT-avdraget? I hennes företag skattar hon ändå så mycket mer än om hon får avdrag för att hon har städerska.
Och det är självklart att ett klassamhälle existerar, men det beror inte på personer som Isabella. Det beror på att människor inte orkar kämpa liiitelite extra för att slippa leva på socialbidrag. Och dra inte den där om att det är svårt att få jobb. Det är inte sant.
Låt, snälla, också bli den där om att alla inte samma förutsättningar och att det gör att man inte kan. Jag har en vän vars båda föräldrar är alkoholister och står utan arbete. Under hela vår skolgång har hon aldrig fått hjälp med läxorna från sina föräldrar, de har så gott som alltid levt på socialbidrag. Vet ni vad hon gör nu? Hon har, själv, flyttat till Stockholm och pluggar till arkeolog och på gymnasiet läste hon ett av de mest pluggiga programmen som finns.
Så nej, det beror inte på personer som Isabella, som driver företag och ser till att det går bra för dem."
*I det här inlägget ger Blondinbella/ Isabella Löwengrip själv svar på tal.
Att vara lite störd
Här kan man läsa Davids blogginlägg om tvångstankar. Kommentaren jag skrev kan man också läsa där om man vill, eller om man inte vill det kan jag skriva den här.
"Typ när jag tränar, på löpbandet, kan man ju välja hur snabbt man ska springa/gå. jag kan inte ha det på ett tal med en jämn decimal, som typ 6,4. och jag kan absolut inte ha typ 7,8 eller 8,9 eftersom de siffrorna kommer efter varandra. eller om jag stället klockan kan jag aldrig ställa den på prick kvart i. vill alltid ha typ 6.43 eller 53. 57 kan gå bra med, men inte 58. Men om jag absolut måste gå upp så fort klockan ringer sätter jag den på 8.00 för då sover jag halvdåligt hela natten för att jag är nervös över att den ska ringa exakt när klockan är nollåttapunktnollnoll, eftersom det inte är hundra procent säkert att klockan är just åtta just då, egentligen. saker jag inte berättat för att jag trodde du skulle låsa in mig på psyket då. :) finns nog ungefär 79 andra saker liknande detta."
Så jag tänkte att det kan ju va en kul grej att skriva om. Kanske inte varje dag, för det blir inte så spännande. Men nån gång ibland.
"Typ när jag tränar, på löpbandet, kan man ju välja hur snabbt man ska springa/gå. jag kan inte ha det på ett tal med en jämn decimal, som typ 6,4. och jag kan absolut inte ha typ 7,8 eller 8,9 eftersom de siffrorna kommer efter varandra. eller om jag stället klockan kan jag aldrig ställa den på prick kvart i. vill alltid ha typ 6.43 eller 53. 57 kan gå bra med, men inte 58. Men om jag absolut måste gå upp så fort klockan ringer sätter jag den på 8.00 för då sover jag halvdåligt hela natten för att jag är nervös över att den ska ringa exakt när klockan är nollåttapunktnollnoll, eftersom det inte är hundra procent säkert att klockan är just åtta just då, egentligen. saker jag inte berättat för att jag trodde du skulle låsa in mig på psyket då. :) finns nog ungefär 79 andra saker liknande detta."
Så jag tänkte att det kan ju va en kul grej att skriva om. Kanske inte varje dag, för det blir inte så spännande. Men nån gång ibland.
Nu har ni fått den här iblandens ranson av tvångstankeinlägg, så nu kommer det inte ett på ett tag.
