insomniia

Efter kakor, spansk-förhör med Antonia, skype med Frippe o Gutta och liiiite lite plugg för Davids del, gav vi upp och gick (hö-hö) upp till mitt rum. Myyyyyste massor... ^^

Efter en stund sa David

"älskling... jag började gråta när jag läste din blogg innan idag... jag vet inte varför, men jag gjorde det."

"det står 'livet behöver inte vara perfekt för att vara underbart', men det visar du inte i det du skriver..."

-

Och jag vet inte varför jag är så kass på att tycka att jag är bra. Jag har rätt länge skyllt på att det är för att mina föräldrar aldrig varit nöjda med vad jag gör, att de haft för höga krav på mig... Men jag kan inte hålla på o skylla på dem för allt som inte går bra eller är som det borde.

Men jag vet faktiskt inte varför jag är sånhär.

-

Upptäckte alldeles nyss kommentarerna från det förra inlägget... Och jag blev så glad att jag började gråta (ja, David, jag vet, nu förstörde jag det där med att "jag har itne gråtit på jättelänge, hurra!").

-

David, jag vill prata med dig! Om du lovar att inte tycka att jag är dum som har svårt att tycka om mig själv...?

Och Maria borde bli... livscoach. Tror jag. Du kan få bli min ivf, dina barn har världens bästa mor! (Inte för många fel på min egen, dock.)

-

-

Har pratat en massa med Tom den senaste tiden. Det ironiska i det är att David sa senast igår... tror jag (dagarna flyter ihop när man är sjuk)... att jag förmodligen kommer ha en vän jag verkligen inte trodde jag skulle vilja umgås med för inte så länge sen.

Men Tom är bra, det känns bra att han inte har känt mig så länge, vet inte riktigt varför dock...

-

Har varit massa i kyrkan idag med. Eller ja, massa o massa... tre o en halv timme ungefär. Konfan.

Kändes bra idag, kände mig faktiskt behövd och nödvändig.

-

Ska läsa Toms novell nu, Godnatt :*

-

-

(Ja, jag gillar mitt liv väldigt mycket just nu)