Kom K fredagsmyyyyyyyyys-elin
Tom skickade en spotifylänk med Lasse Lindhs låt Kom K. Då skrev jag att
"åhh
det där och kooks är väldigt mycket sommar nollåtta för mig
alltså när jag umgicks med elin rosenqvist jättemycket".
Sen, när jag lyssnat klart på låten kommer reklamen med OLWs(?) "det är dags för fredagsmyyyyyyyyyyyyyys". Då kände jag lite att vilken jävla pik spotify ger mig.
Följande text är valfri att läsa om man känner att man på något vis är intresserad av mig och mitt vänskapsliv.
Och det här med elin då. Jag vet inte om du, Elin, läser den här bloggen nåt. Troligen inte eftersom jag inte längre är vän med dig på fb och jag tvivlar på att du, Daniel, läser också. Men om ni gör det... Så är ju det lite roligt.
Jag började bli lite trött på henne när hon umgicks med sin pojkvän (som också är/var(?) en av livets bästa vänner) twentyfourseven. Men jag tänkte att what the heck, de är nykära. I don't care. Sen fortsatte de så typ... fortfarande. I trean hade vi både balen och projektarbetet som tog kål på oss. (Vi blev osams heeela tiden eftersom jag trodde hon lackade ur på mig och tvärtom.)
Under hela sommaren som följde efter studenten träffade jag Elin kanske... fem-sju gånger eller nåt sånt (eftersom hon aldrig kan umgås av diverse anledningar).
I höstas hade hon, som typ alla andra som tar studenten o inte börjar plugga, inget jobb. Men i min värld är det fan inte svårt att skaffa sig ett jobb, om det så bara är ett skitjobb. Därför gjorde det mig lite trött när hon och hennes pojkvän lackade ur för att jag SKÄMTSAMT skrev (på facebook) "get a job". Sen följde en lång munhuggande konversation. Det här var i slutet av September.
Jag är fortfarande lite arg över det här.
Men allra mest arg är jag över att vi är så pass lika att vi är för stolta för att säga förlåt.
Så jag hoppas att du, Elin, läst detta nu.
Kommentarer
Trackback
